Rie Saaby

Låg som en sköldpadda på sitt skal. Överläppen hakade i framtänderna. Fingrarna frusna i en kråksparkarliknande spasm. Ögonen rullade okontrollerat. Jag hyperventilerade och kunde inte komma ihåg hälften av den 17 km långa cykelturen hem från kontoret - men det hade gått snabbt. På bordet låg laptopen. Uppsägningen hade skickats. Det var en droppe som hade fått bägaren att rinna över. Den hade nog varit fylld till brädden i flera år. Tiden efteråt gick åt till att återhämta sig mentalt. Det tog lång tid. Det har blivit väldigt tydligt för mig hur jag vill leva mitt liv. Det är jag som sitter bakom ratten och har kontrollen. Jag säger ja och jag säger nej. Jag tror på att hoppa runt från hylla till hylla - ”rätt hylla” är ett föråldrat begrepp. Eller åtminstone förändras ”rätt hylla” med tiden. För mig är det viktigt, starkt och modigt att våga vara sårbar och be om hjälp. Ta hand om dig själv. Bryt tabun. Sätt dig själv i förarsätet i ditt liv!